Blekingesjukhusets ekonomi

Hösten 2005 påbörjade Blekingesjukhuset ett utvecklingsarbete utifrån det så kallade 50-punktsprogrammet. En förväntad effekt av programmet var bland annat att åstadkomma en budget i balans före utgången av 2008. Flertalet av de 50 punkter som programmet innehöll är idag genomförda (uppskattningsvis 95 %). Till exempel har Blekingesjukhuset:

• Inrättat länsövergripande kliniker (ett resultat av punkten: Blekingesjukhusets struktur),
• etablerat en geriatrisk och palliativ klinik (ett resultat av punkten: Översyn av vårdplatser),
• gjort en översyn av resursteamet (kan liknas vid en intern arbetsförmedling på sjukhuset),
• tagit över mödravården från primärvården,
• gjort en översyn av arbetstidens förläggning, det vill säga översyn av schemaläggning, jourlinjer och så vidare.

Det finns också några punkter i programmet som innebär ett ständigt pågående arbete, till exempel tillgänglighet och patientsäkerhet. Det här är med andra ord punkter som varken kan eller ska avslutas.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att programmet i många avseenden har utvecklat Blekingesjukhuset, men ur ett ekonomiskt perspektiv har det på ett övergripande plan inte lett till en budget i balans.

Mot bakgrund av det växande underskottet på sjukhuset tillsatte därför landstingsdirektören en analysgrupp i september 2008. Gruppens uppgift var att skapa en tydlig och samstämmig bild av varför kostnadsläget på Blekingesjukhuset ser ut som det gör.

Analysgruppens resultat

• Antalet jourlinjer på Blekingesjukhuset: Blekingesjukhuset har 29 jourlinjer och man lyckas inte bemanna jourerna med hjälp av egna läkare utan måste ta in hyrläkare vilket är betydligt dyrare.
• Löneglidning: Det förekommer löneökningar som är större än vad som har fastställts i avtal. Exempel på sådan löneglidning är när ST-läkare övergår till att bli specialistläkare. Det lönelyft som detta medför har sjukhuset inte haft täckning för i löneavtalen.
• Icke finansierade lönetillägg: Till exempel har kliniker gett läkare som arbetat kvällar för att jobba bort vårdköer ett extra lönetillägg utan att det har funnits utrymme i budgeten.
• Omorganisationer: Bildandet av thoraxcentrum och geriatriken har gjort att läkarkostnaderna ökat mer än vad sjukhuset har haft pengar till.

Men läkarbudgeten är långt ifrån den enda förklaringen till varför sjukhuset går med underskott. Här följer exempel på ytterligare förklaringar:

• Omorganisationer som inte har blivit kostnadsneutrala: Några omorganisationer har i stället lett till kostnadsökningar (thoraxcentrum och den geriatriska kliniken).
• Köpt vård: Kostnader för köpt vård och det fria vårdvalet, det vill säga den vård som vi själva inte kan erbjuda och som vi därför köper från annat landsting eller region har ökat mer än budgeterat. Det gäller inte kostnaderna för högspecialiserad vård som numera finansieras centralt, under landstingsstyrelsens anslag.
• Läkemedelskostnader: Kostnaderna för läkemedel på Blekingesjukhuset är större än budgeterat. Dessutom visar statistiken att våra kostnader för läkemedel utskrivna på recept ökar mer än landet i genomsnitt. Däremot ökar vi inte lika mycket som riket när det gäller rekvisitionsläkemedel (läkemedel som används i slutenvården).
• Kostnader för sjukvårdsmaterial: Exempel på sjukvårdsmaterial som köps in är stentar, pacemaker, VAC-pumpar, injektionsnålar och så vidare. Statistiken visar att mycket sjukvårdsmaterial köps utan att det föregås av en upphandling.
• Kostnader för reparationer: Reparationer av befintlig utrustning (görs av den medicintekniska avdelningen) kostar mer än vad det finns pengar avsatta för. Behovet av reparationer är stort eftersom många maskiner är gamla och behöver repareras eller bytas ut.
• Laboratorieprover: Det tas alltmer prover som måste skickas till andra landsting eller regioner. Det har gjort att kostnaderna för dessa undersökningar har ökat mer än vad man räknat med.
• Hyra för medicintekniska apparater: Blekingesjukhuset hyr medicintekniska apparater som det inte finns tillräckligt med pengar avsatta för.
• IT: Kostnaderna för IT-tjänster är större än budgeterat (konsultkostnader, dataprogram, service- och driftavtal och så vidare).
• Larm och övervakning: Landstinget Blekinge har tecknat ett avtal som ställer betydligt högre krav på larm och bevakning. Det har gjort att kostnaderna på Blekingesjukhuset för larm och bevakning har ökat mer än vad det funnits budget för.