Fick du blod någon gång från 1965-1991 - testa dig för hepatit C!
Alla som vet eller misstänker att de fick en blodtransfusion någon gång mellan 1965 och 1991 bör testa sig för hepatit C. Hepatit C är ett virus som smittar via blod. Den som får hepatit C kan drabbas av en leverinflammation som kan skada levern.
Sedan 1992 testas allt blod i Sverige. Dessförinnan fanns det risk att hepatit C överfördes via blodtransfusion. Risken att man ska vara smittad är liten, men i dag finns det goda möjligheter till vård och behandling. Därför är det viktigt att testa sig.
Hepatit C är ett virus som kan orsaka en leverinflammation. Om man bär på virus under många år kan inflammationen i levern leda till ärrbildning i levern, så kallad skrumplever, och det finns också en ökad risk för att få cancer i levern. Hepatit betyder leverinflammation och man använder olika bokstäver för olika virus som kan orsaka denna.
Hepatit C smittar framför allt via blod och blodkontakter. Risken för smitta via sexuell kontakt bedöms som mycket liten. Den vanligaste smittvägen i dag i Sverige är via intravenöst missbruk med orena sprutor.
Det finns inga specifika symtom som kan tala om att man bär på just hepatit C-virus. I många fall har man inga symtom alls. Hos en del kan infektionen läka ut av sig själv. Symtom på hepatit C-virus kommer vanligen sent i förloppet efter många år, när ärrbildningen börjat i levern. Då kan man ha symtom som till exempel trötthet. Det kan finnas flera olika orsaker till leverinflammation, till exempel alkohol, läkemedel, så kallade autoimmuna sjukdomar och andra virusinfektioner.
Hepatit C-virus upptäcks med ett blodprov och svaret kan vanligtvis ges inom en vecka.
Undersökningen är kostnadsfri. Man kan undersöka sig på sin vårdcentral, hos företagshälsovården eller om man besöker vården av annan orsak be att få testa sig samtidigt.
Hepatit C-virus upptäcktes i slutet av 1980-talet och tester utvecklades under början av 90-talet. Från och med 1992 testas allt blod i Sverige. Man tror att hepatit C-virus började komma till Sverige under mitten av 60-talet. Man kallade tidigare de hepatiter som inte var A eller B för non-A non-B-hepatit och en stor del av dessa hepatiter var hepatit C-orsakade.
Det är svårt att bedöma men risken att man ska vara bärare av virus har uppskattats till runt 5 procent om man fått stora mängder blod. I en mindre undersökning som gjordes i Göteborg under 2007 var lite mindre än 1 procent av de som testade sig efter att ha fått blodtransfusion mellan 1965 och 1991 bärare av hepatit C-virus.
Många som genomgått större operationer eller haft stora blödningar vet att de fått blodtransfusion. Mindre ingrepp som till exempel operationer i blindtarmen, bråckoperationer och liknande brukar inte innebära blodtransfusion. Om man är osäker kan man rådgöra med sin läkare. I vissa fall kan det vara enkelt att få fram tidigare journaluppgifter. Om det är svårt att få fram journaluppgifter kan man låta testa sig på misstanke om att man fått blodtransfusion.
Alla som vet eller misstänker att de fått blodtransfusion mellan 1965 och 1991 bör testa sig. Detta är kostnadsfritt och du gör det förslagsvis på din vårdcentral, eller i samband med ett annat sjukvårdsbesök.
Ja. Dagens tester är säkra och om testet skulle visa sig positivt så går man vidare med ytterligare tester.
Om man är bärare av hepatit C-virus får man remiss till en infektionsklinik. I dag finns goda möjligheter till vård och behandling.
Sjukvårdsrådgivningen, din vårdcentral och smittskyddsenheten i Blekinge kan hjälpa dig med svar på dina frågor.
Undersökningen, som är kostnadsfri, görs på din vårdcentral. Du kan även passa på att testa dig i samband med ett annat sjukvårdsbesök. Du kan ta testet någon gång inom de närmaste månaderna, mer brådskande är det inte.
Kontakta din vårdcentral, sjukvårdsrådgivningen, telefon 73 10 20, eller smittskyddsenheten i Blekinge om du har frågor.
Frågor och svar om hepatit C:
Vad är hepatit C?
Hepatit C är ett virus som kan orsaka en leverinflammation. Om man bär på virus under många år kan inflammationen i levern leda till ärrbildning i levern, så kallad skrumplever, och det finns också en ökad risk för att få cancer i levern. Hepatit betyder leverinflammation och man använder olika bokstäver för olika virus som kan orsaka denna.
Hur smittar hepatit C?
Hepatit C smittar framför allt via blod och blodkontakter. Risken för smitta via sexuell kontakt bedöms som mycket liten. Den vanligaste smittvägen i dag i Sverige är via intravenöst missbruk med orena sprutor.
Hur vet man om man bär på hepatit C-virus?
Det finns inga specifika symtom som kan tala om att man bär på just hepatit C-virus. I många fall har man inga symtom alls. Hos en del kan infektionen läka ut av sig själv. Symtom på hepatit C-virus kommer vanligen sent i förloppet efter många år, när ärrbildningen börjat i levern. Då kan man ha symtom som till exempel trötthet. Det kan finnas flera olika orsaker till leverinflammation, till exempel alkohol, läkemedel, så kallade autoimmuna sjukdomar och andra virusinfektioner.
Hur gör jag för att testa mig?
Hepatit C-virus upptäcks med ett blodprov och svaret kan vanligtvis ges inom en vecka.
Undersökningen är kostnadsfri. Man kan undersöka sig på sin vårdcentral, hos företagshälsovården eller om man besöker vården av annan orsak be att få testa sig samtidigt.
Hur länge har man känt till hepatit C-virus?
Hepatit C-virus upptäcktes i slutet av 1980-talet och tester utvecklades under början av 90-talet. Från och med 1992 testas allt blod i Sverige. Man tror att hepatit C-virus började komma till Sverige under mitten av 60-talet. Man kallade tidigare de hepatiter som inte var A eller B för non-A non-B-hepatit och en stor del av dessa hepatiter var hepatit C-orsakade.
Hur stor är risken om man fått en blodtransfusion mellan 1965 och 1991?
Det är svårt att bedöma men risken att man ska vara bärare av virus har uppskattats till runt 5 procent om man fått stora mängder blod. I en mindre undersökning som gjordes i Göteborg under 2007 var lite mindre än 1 procent av de som testade sig efter att ha fått blodtransfusion mellan 1965 och 1991 bärare av hepatit C-virus.
Hur vet man att man fått blodtransfusion?
Många som genomgått större operationer eller haft stora blödningar vet att de fått blodtransfusion. Mindre ingrepp som till exempel operationer i blindtarmen, bråckoperationer och liknande brukar inte innebära blodtransfusion. Om man är osäker kan man rådgöra med sin läkare. I vissa fall kan det vara enkelt att få fram tidigare journaluppgifter. Om det är svårt att få fram journaluppgifter kan man låta testa sig på misstanke om att man fått blodtransfusion.
Vilka ska testa sig?
Alla som vet eller misstänker att de fått blodtransfusion mellan 1965 och 1991 bör testa sig. Detta är kostnadsfritt och du gör det förslagsvis på din vårdcentral, eller i samband med ett annat sjukvårdsbesök.
Kan man lita på testresultatet?
Ja. Dagens tester är säkra och om testet skulle visa sig positivt så går man vidare med ytterligare tester.
Vad händer om det visar sig att man bär på hepatit C-virus?
Om man är bärare av hepatit C-virus får man remiss till en infektionsklinik. I dag finns goda möjligheter till vård och behandling.
Vart kan jag vända mig om jag har frågor?
Sjukvårdsrådgivningen, din vårdcentral och smittskyddsenheten i Blekinge kan hjälpa dig med svar på dina frågor.
Skriv ut
Hitta rätt direkt
Webbis
Kartor
Råd
Landstinget Blekinge, 371 81 Karlskrona. Tel: 0455-73 10 00,
Fax: 0455-802 50, E-post: landstinget.blekinge@ltblekinge.se
Fax: 0455-802 50, E-post: landstinget.blekinge@ltblekinge.se