Livet med ett nyfött barn
Du har just blivit förälder. Nu börjar en ny fantastisk och utmanande tid. Här följer lite information och praktiska råd om den första tiden på BB och hemma.
Nyfödda barn vaknar i regel med cirka två till tre timmars intervall dygnet runt. Någon längre sovperiod kan också uppträda under dygnet.
Direkt efter förlossningen har de flesta barn en aktiv vakenhetsperiod på ett par timmar. Efter den vill de flesta sova ut - precis som mamman. Under det första dygnet kan en del barn verka trötta och suger bara korta stunder. Det är viktigt att barnet får suga så ofta och länge det vill. Barnet kommer att ha samma behov av att komma till bröstet och suga dag som natt.
De flesta barn sover lugnast på natten om de får vara nära föräldrarna. Om du vill sova med barnet i sängen på BB, fäll då upp stödet som finns på sängen.
En del nyfödda barn har en aktiv period under kvällen och förnatten. Många mammor kan känna igen den aktiva fasen från graviditeten. I gengäld har många av barnen en lugn period på morgonen och förmiddagen med längre sammanhängande sömn.
Sover barnet mer än fyra timmar upprepade gånger mellan amningarna under ett dygn bör du tala om det för personalen på BB. Det är då viktigt att finna orsaken till varför barnet verkar tröttare än normalt. Det kan också finnas risk för att barnet inte hinner ammas tillräckligt många gånger. Om du av någon anledning skulle behöva väcka barnet för att amma, är det bästa väckningssättet att klä av barnet kläderna och undersöka blöjan.
Att komma igång med amningen är en av de viktigaste uppgifterna de första dagarna. Nedanstående kan vara bra att veta om bröstmjölk och amningsteknik.
Barnets viktigaste kommunikation med dig under den första tiden sker med hjälp av sökreflexen. Du känner igen sökreflexen på att barnet hackar med halvöppen mun mot underlaget och försöker suga på sina händer.
Sökreflexen är ett tecken på att barnet vill suga på bröstet av någon anledning. Det är viktigt att komma ihåg att amningen inte bara innebär att behovet av mat tillfredställs utan också behoven av värme, närhet och tröst. Vilket behov det är frågan om vid olika amningstillfällen vet barnet självt. Du kan lugnt lita på att barnet har ett fullgott skäl att vilja amma.
Redan vid förlossningen finns råmjölk i brösten. Den är extra näringsrik och innehåller dessutom infektionsskyddande ämnen. Råmjölken kan se genomskinlig eller gulaktig ut.
Varje gång barnet suger på bröstet stimuleras mjölkproduktionen. Den mogna bröstmjölken börjar produceras efter något eller några dygn. Ibland spänner brösten och känns hårda och knöliga i samband med detta. En del mammor kan få feber under något dygn. Det är viktigt att veta att det är ett helt ofarligt och snabbt övergående tillstånd. Ta det extra lugnt och amma så ofta barnet vill.
Be gärna personalen på BB om hjälp att prova ut ett bra sätt att lägga barnet till bröstet. Hur barnet ligger i förhållande till din kropp och sättet som barnet suger på är viktigt för att amningen ska gå så lätt som möjligt.
Tänk på att barnet ska var helt vänt mot din kropp och att munnen ska hamna mitt framför bröstvårtan. Vänta på att barnet gapar stort. Du underlättar detta genom att stryka med bröstvårtan över barnets underläpp. För barnet snabbt och bestämt mot dig när det gapar. Barnets underläpp bör hamna så långt från bröstvårtan som möjligt.
Om barnet får ett bra tag om bröstvårtan och vårtgården håller barnet kvar taget och suger förvånansvärt kraftigt. Egentligen trycker barnet ut mjölken med hjälp av tungan som pressar bröstet mot gommen. En viss obehagskänsla kan uppstå i bröstvårtan under den första minutens sugande men det lättar när utdrivningsreflexen kommer igång.
Smärta i bröstvårtan kan vara ett symtom på att sugtaget inte är riktigt bra. Prata med personalen.
Utdrivningsreflexen gör att mjölken pressas ut ur de mjölkbildande alveolerna och vidare ut i mjölkgångarna. Den styrs av hormonet oxytocin, som också verkar sammandragande på livmodern.
Utdrivningsreflexen kan upplevas som en pirrande känsla i bröstet i samband med att barnet börjat suga. Ibland kan man se och höra att barnet börjar svälja mer regelbundet. Utdrivningsreflexen stimuleras av att du slappnar av och har det lugnt omkring dig under amningen. Den hindras av olika former av stress.
Under amningen behöver barnet ofta göra pauser för att vila käkarna och tungan. Under pausen slutar barnet att suga och man kan tro att barnet somnat men sugandet börjar spontant igen efter en liten stund.
Vanligtvis suger nyfödda cirka 15-30 minuter på första bröstet, men individuella skillnader förekommer. När amningen är klar släpper barnet taget om bröstet eller somnar barnet och sugaktiviteten upphör.
Under den första delen av amningsstunden kommer den tunna, sockerrika mjölken. I slutet kommer den feta, kaloririka eftermjölken. Det är viktigt att inte avbryta amningen. Risken finns då att barnet missar den mättande eftermjölken.
Den första tiden behöver de flesta barn en relativt lång paus innan de är redo för bröst nummer två. En bra modell är att låta barnet sova 15-20 minuter, gärna i upprätt position mot axeln. Då får barnet möjlighet att rapa om det behövs. Barn som ammas rapar relativt sällan. Om ingen rap har kommit under de första fem minuterna behöver man inte tänka på det. Efter sovstunden kan det var lämpligt med blöjbyte. Då vaknar barnet till och kan erbjudas bröst nummer två. Vanligtvis suger barnet en kortare stund på bröst nummer två. Vid nästa amningstillfälle, börja med det bröst du slutade med senast.
Nyfödda kissar ofta. Urinen är ljust gul och mängderna små. Därför kan det vara svårt att avgöra om barnet har kissat i blöjan eller inte. Blöjan behöver för det mesta inte bytas så ofta. Under de första dygnen kan man ibland se rödaktig saltfällning i urinen. Det är helt normalt och går över på något dygn.
Pojkar kissar med kraftig stråle, så se upp i samband med blöjbyte!
Den första avföringen är mörkbrun och har seg konsistens. Den kallas barnbeck eller mekonium. Allteftersom barnet får mer bröstmjölk blir bajset ljusare och får till slut gulaktig färg med en konsistens som påminner om salva. Man brukar säga att bröstmjölksbajs ser ut som senap med små klumpar i. Färgskiftningen ska normalt ha ägt rum inom de första fyra dygnen. Om inte, kontakta personalen på BB.
Ammande barn får inte förstoppning men de bajsar olika ofta. En del bajsar många gånger per dygn, andra med flera dagars mellanrum.
Om barnet bara kissar behöver du inte tvätta stjärten. Om barnet bajsat är det enklast att torka bort det mesta med en ren del av blöjan. Lägg sedan barnet på magen över din underarm och tvätta av stjärten under rinnande, ljummet vatten. Det är mer skonsamt mot huden än att torka med tvättlappar och barnet blir renare. Tvål torkar ut huden och bör användas sparsamt.
Nyföddas kiss och bajs är inte irriterande mot huden. Därför går det bra att hoppa över blöjbyten på natten om barnet somnat efter amningen.För att förebygga röda stjärtar är det bra att låta barnet ligga utan blöja någon timme varje dag och lufta huden. Bröstmjölk är en utmärkt hudsmörja vid tillfälliga irritationer.
Barnet behöver inte bada under de första dygnen. I stället kan du vid behov torka av barnet med en blöt handduk eller liknande. Om du ändå vill bada barnet går det naturligtvis bra. Låt barnet vila huvud och axlar mot din vänstra underarm. Håll barnet runt ena överarmen. Vattnet ska vara behagligt varmt. Undvik tvål. Om du badar barnet på BB, be gärna personalen om hjälp.
Barnets hud är normalt rosafärgad. Ofta är händer och fötter blekare eller lätt blåaktiga hos nyfödda flera veckor efter förlossningen.
Barnet kan ha vita små prickar, framför allt på näsan. De kallas milier och försvinner efter en tid. En del barn blir rödprickiga över hela kroppen på grund av hormonpåverkan från mamman.
Eftersom barnets lever är omogen kan den inte ta hand om de röda blodkropparna och bryta ned dem normalt. Därför är det vanligt att nyfödda blir lätt gula i huden och i ögonvrårna efter cirka tre dygn. Det är helt normalt och försvinner vanligen av sig självt. En del barn får problem med sin nyföddhetsgulsot. Dessa barn blir allt gulare och brukar också bli trötta och slöa. Med ett blodprov kan man se om barnet behöver ljusbehandling med en speciell lampa.
Nyfödda ser inte så bra på långt håll. Bäst ser barnet på 20-30 centimeters avstånd. Ansikten fångar mycket uppmärksamhet, särskilt föräldrarnas förstås. Ibland kan man få barnet att härma en vuxens ansiktsuttryck, till exempel gapa eller räcka ut tungan.
En del barn är svullna runt ögonen efter förlossningen. Det är helt ofarligt och försvinner inom någon vecka.
Det är inte ovanligt att barnens ögon blir kladdiga de första dygnen. Torka rent med ljummet vatten. Det brukar bli bra på några dagar. Om irritationen förvärras, ögonvitorna blir röda eller om ögonlocken svullnar ska du alltid kontakta personalen på BB.
Barnet andas huvudsakligen genom näsan, vilket gör att vissa barn lätt nyser när något irriterar det. Det är barnets sätt att snyta sig och betyder inte att barnet har en förkylning.
Om barnet är täppt i näsan kan några droppar koksalt eller bröstmjölk i varje näsborre underlätta andningen. Be gärna personalen på BB om hjälp.
Barnet har väl utvecklat lukt- och smaksinne. Redan efter ett par dagar kan barnet känna igen mammans lukt.
Barnet hör redan i fostervattnet och känner snabbt igen mammans och pappans röst.
Bröstkörtlarna är förstorade både hos flickor och pojkar vid födseln. Ibland kan vätska, så kallad häxmjölk, komma från brösten på grund av hormonpåverkan från mamman. Det är normalt och försvinner efter en kort tid.
Det nyfödda barnets hjärta slår snabbt, cirka 140 slag per minut. Andningen är ofta regelbunden, ibland djup och långsam, ibland snabb och kort. Vanligen andas barnet med cirka 40-45 andetag per minut.
Naveln torkar och blir brunsvart efter några dygn. Naveln torkar fortare ju mer den utsätts för luft. Lämna gärna en glipa i kläderna. Det är helt normalt att naveln blöder lite efter en tid. Det är ett tecken på att den håller på att lossna i kanterna. Ibland kan det komma lite vätska runt naveln. Håll så rent och torrt som möjligt och torka med en tops, handduksflik eller liknande, fuktad i vatten.
Innan naveln helt faller av kan den lukta illa. Det är helt normalt och lukten orsakas av normala hudbakterier som ökat i antal. Dessa bakterier är nödvändiga för att navelstumpen ska skrumpna och falla av. Om det uppstår rodnad i huden runt naveln kan det tyda på infektion. Kontakta alltid personalen på BB om du observerar detta hos ditt barn.
Hos nyfödda flickor kan de yttre blygdläpparna och klitoris vara lite svullna. Ibland förekommer flytningar och till och med en mensliknande blödning från slidan. Det beror på hormonpåverkan från mamman och försvinner spontant efter en tid.
Hos pojkar kan testiklarna kännas i pungen. Förhuden täcker vanligen ollonet helt och öppningen är normalt mycket liten.
Sömn och dygnsrytm
Nyfödda barn vaknar i regel med cirka två till tre timmars intervall dygnet runt. Någon längre sovperiod kan också uppträda under dygnet.
Direkt efter förlossningen har de flesta barn en aktiv vakenhetsperiod på ett par timmar. Efter den vill de flesta sova ut - precis som mamman. Under det första dygnet kan en del barn verka trötta och suger bara korta stunder. Det är viktigt att barnet får suga så ofta och länge det vill. Barnet kommer att ha samma behov av att komma till bröstet och suga dag som natt.
De flesta barn sover lugnast på natten om de får vara nära föräldrarna. Om du vill sova med barnet i sängen på BB, fäll då upp stödet som finns på sängen.
En del nyfödda barn har en aktiv period under kvällen och förnatten. Många mammor kan känna igen den aktiva fasen från graviditeten. I gengäld har många av barnen en lugn period på morgonen och förmiddagen med längre sammanhängande sömn.
Sover barnet mer än fyra timmar upprepade gånger mellan amningarna under ett dygn bör du tala om det för personalen på BB. Det är då viktigt att finna orsaken till varför barnet verkar tröttare än normalt. Det kan också finnas risk för att barnet inte hinner ammas tillräckligt många gånger. Om du av någon anledning skulle behöva väcka barnet för att amma, är det bästa väckningssättet att klä av barnet kläderna och undersöka blöjan.
Amning
Att komma igång med amningen är en av de viktigaste uppgifterna de första dagarna. Nedanstående kan vara bra att veta om bröstmjölk och amningsteknik.
Sökreflexen
Barnets viktigaste kommunikation med dig under den första tiden sker med hjälp av sökreflexen. Du känner igen sökreflexen på att barnet hackar med halvöppen mun mot underlaget och försöker suga på sina händer.
Sökreflexen är ett tecken på att barnet vill suga på bröstet av någon anledning. Det är viktigt att komma ihåg att amningen inte bara innebär att behovet av mat tillfredställs utan också behoven av värme, närhet och tröst. Vilket behov det är frågan om vid olika amningstillfällen vet barnet självt. Du kan lugnt lita på att barnet har ett fullgott skäl att vilja amma.
Råmjölk och mogen bröstmjölk
Redan vid förlossningen finns råmjölk i brösten. Den är extra näringsrik och innehåller dessutom infektionsskyddande ämnen. Råmjölken kan se genomskinlig eller gulaktig ut.
Varje gång barnet suger på bröstet stimuleras mjölkproduktionen. Den mogna bröstmjölken börjar produceras efter något eller några dygn. Ibland spänner brösten och känns hårda och knöliga i samband med detta. En del mammor kan få feber under något dygn. Det är viktigt att veta att det är ett helt ofarligt och snabbt övergående tillstånd. Ta det extra lugnt och amma så ofta barnet vill.
Amningsställning och sugteknik
Be gärna personalen på BB om hjälp att prova ut ett bra sätt att lägga barnet till bröstet. Hur barnet ligger i förhållande till din kropp och sättet som barnet suger på är viktigt för att amningen ska gå så lätt som möjligt.
Tänk på att barnet ska var helt vänt mot din kropp och att munnen ska hamna mitt framför bröstvårtan. Vänta på att barnet gapar stort. Du underlättar detta genom att stryka med bröstvårtan över barnets underläpp. För barnet snabbt och bestämt mot dig när det gapar. Barnets underläpp bör hamna så långt från bröstvårtan som möjligt.
Om barnet får ett bra tag om bröstvårtan och vårtgården håller barnet kvar taget och suger förvånansvärt kraftigt. Egentligen trycker barnet ut mjölken med hjälp av tungan som pressar bröstet mot gommen. En viss obehagskänsla kan uppstå i bröstvårtan under den första minutens sugande men det lättar när utdrivningsreflexen kommer igång.
Smärta i bröstvårtan kan vara ett symtom på att sugtaget inte är riktigt bra. Prata med personalen.
Utdrivningsreflexen
Utdrivningsreflexen gör att mjölken pressas ut ur de mjölkbildande alveolerna och vidare ut i mjölkgångarna. Den styrs av hormonet oxytocin, som också verkar sammandragande på livmodern.
Utdrivningsreflexen kan upplevas som en pirrande känsla i bröstet i samband med att barnet börjat suga. Ibland kan man se och höra att barnet börjar svälja mer regelbundet. Utdrivningsreflexen stimuleras av att du slappnar av och har det lugnt omkring dig under amningen. Den hindras av olika former av stress.
Sugbeteende
Under amningen behöver barnet ofta göra pauser för att vila käkarna och tungan. Under pausen slutar barnet att suga och man kan tro att barnet somnat men sugandet börjar spontant igen efter en liten stund.
Vanligtvis suger nyfödda cirka 15-30 minuter på första bröstet, men individuella skillnader förekommer. När amningen är klar släpper barnet taget om bröstet eller somnar barnet och sugaktiviteten upphör.
Under den första delen av amningsstunden kommer den tunna, sockerrika mjölken. I slutet kommer den feta, kaloririka eftermjölken. Det är viktigt att inte avbryta amningen. Risken finns då att barnet missar den mättande eftermjölken.
Paus och rapning
Den första tiden behöver de flesta barn en relativt lång paus innan de är redo för bröst nummer två. En bra modell är att låta barnet sova 15-20 minuter, gärna i upprätt position mot axeln. Då får barnet möjlighet att rapa om det behövs. Barn som ammas rapar relativt sällan. Om ingen rap har kommit under de första fem minuterna behöver man inte tänka på det. Efter sovstunden kan det var lämpligt med blöjbyte. Då vaknar barnet till och kan erbjudas bröst nummer två. Vanligtvis suger barnet en kortare stund på bröst nummer två. Vid nästa amningstillfälle, börja med det bröst du slutade med senast.
Kiss och bajs
Nyfödda kissar ofta. Urinen är ljust gul och mängderna små. Därför kan det vara svårt att avgöra om barnet har kissat i blöjan eller inte. Blöjan behöver för det mesta inte bytas så ofta. Under de första dygnen kan man ibland se rödaktig saltfällning i urinen. Det är helt normalt och går över på något dygn.
Pojkar kissar med kraftig stråle, så se upp i samband med blöjbyte!
Den första avföringen är mörkbrun och har seg konsistens. Den kallas barnbeck eller mekonium. Allteftersom barnet får mer bröstmjölk blir bajset ljusare och får till slut gulaktig färg med en konsistens som påminner om salva. Man brukar säga att bröstmjölksbajs ser ut som senap med små klumpar i. Färgskiftningen ska normalt ha ägt rum inom de första fyra dygnen. Om inte, kontakta personalen på BB.
Ammande barn får inte förstoppning men de bajsar olika ofta. En del bajsar många gånger per dygn, andra med flera dagars mellanrum.
Tvätta stjärten
Om barnet bara kissar behöver du inte tvätta stjärten. Om barnet bajsat är det enklast att torka bort det mesta med en ren del av blöjan. Lägg sedan barnet på magen över din underarm och tvätta av stjärten under rinnande, ljummet vatten. Det är mer skonsamt mot huden än att torka med tvättlappar och barnet blir renare. Tvål torkar ut huden och bör användas sparsamt.
Nyföddas kiss och bajs är inte irriterande mot huden. Därför går det bra att hoppa över blöjbyten på natten om barnet somnat efter amningen.För att förebygga röda stjärtar är det bra att låta barnet ligga utan blöja någon timme varje dag och lufta huden. Bröstmjölk är en utmärkt hudsmörja vid tillfälliga irritationer.
Bad
Barnet behöver inte bada under de första dygnen. I stället kan du vid behov torka av barnet med en blöt handduk eller liknande. Om du ändå vill bada barnet går det naturligtvis bra. Låt barnet vila huvud och axlar mot din vänstra underarm. Håll barnet runt ena överarmen. Vattnet ska vara behagligt varmt. Undvik tvål. Om du badar barnet på BB, be gärna personalen om hjälp.
Hud
Barnets hud är normalt rosafärgad. Ofta är händer och fötter blekare eller lätt blåaktiga hos nyfödda flera veckor efter förlossningen.
Barnet kan ha vita små prickar, framför allt på näsan. De kallas milier och försvinner efter en tid. En del barn blir rödprickiga över hela kroppen på grund av hormonpåverkan från mamman.
Nyföddhetsgulsot
Eftersom barnets lever är omogen kan den inte ta hand om de röda blodkropparna och bryta ned dem normalt. Därför är det vanligt att nyfödda blir lätt gula i huden och i ögonvrårna efter cirka tre dygn. Det är helt normalt och försvinner vanligen av sig självt. En del barn får problem med sin nyföddhetsgulsot. Dessa barn blir allt gulare och brukar också bli trötta och slöa. Med ett blodprov kan man se om barnet behöver ljusbehandling med en speciell lampa.
Ögon
Nyfödda ser inte så bra på långt håll. Bäst ser barnet på 20-30 centimeters avstånd. Ansikten fångar mycket uppmärksamhet, särskilt föräldrarnas förstås. Ibland kan man få barnet att härma en vuxens ansiktsuttryck, till exempel gapa eller räcka ut tungan.
En del barn är svullna runt ögonen efter förlossningen. Det är helt ofarligt och försvinner inom någon vecka.
Det är inte ovanligt att barnens ögon blir kladdiga de första dygnen. Torka rent med ljummet vatten. Det brukar bli bra på några dagar. Om irritationen förvärras, ögonvitorna blir röda eller om ögonlocken svullnar ska du alltid kontakta personalen på BB.
Näsa
Barnet andas huvudsakligen genom näsan, vilket gör att vissa barn lätt nyser när något irriterar det. Det är barnets sätt att snyta sig och betyder inte att barnet har en förkylning.
Om barnet är täppt i näsan kan några droppar koksalt eller bröstmjölk i varje näsborre underlätta andningen. Be gärna personalen på BB om hjälp.
Barnet har väl utvecklat lukt- och smaksinne. Redan efter ett par dagar kan barnet känna igen mammans lukt.
Öron
Barnet hör redan i fostervattnet och känner snabbt igen mammans och pappans röst.
Bröst
Bröstkörtlarna är förstorade både hos flickor och pojkar vid födseln. Ibland kan vätska, så kallad häxmjölk, komma från brösten på grund av hormonpåverkan från mamman. Det är normalt och försvinner efter en kort tid.
Hjärta och andning
Det nyfödda barnets hjärta slår snabbt, cirka 140 slag per minut. Andningen är ofta regelbunden, ibland djup och långsam, ibland snabb och kort. Vanligen andas barnet med cirka 40-45 andetag per minut.
Naveln
Naveln torkar och blir brunsvart efter några dygn. Naveln torkar fortare ju mer den utsätts för luft. Lämna gärna en glipa i kläderna. Det är helt normalt att naveln blöder lite efter en tid. Det är ett tecken på att den håller på att lossna i kanterna. Ibland kan det komma lite vätska runt naveln. Håll så rent och torrt som möjligt och torka med en tops, handduksflik eller liknande, fuktad i vatten.
Innan naveln helt faller av kan den lukta illa. Det är helt normalt och lukten orsakas av normala hudbakterier som ökat i antal. Dessa bakterier är nödvändiga för att navelstumpen ska skrumpna och falla av. Om det uppstår rodnad i huden runt naveln kan det tyda på infektion. Kontakta alltid personalen på BB om du observerar detta hos ditt barn.
Könsorganen
Hos nyfödda flickor kan de yttre blygdläpparna och klitoris vara lite svullna. Ibland förekommer flytningar och till och med en mensliknande blödning från slidan. Det beror på hormonpåverkan från mamman och försvinner spontant efter en tid.
Hos pojkar kan testiklarna kännas i pungen. Förhuden täcker vanligen ollonet helt och öppningen är normalt mycket liten.
Hitta rätt direkt
Webbis
Kartor
Råd
Landstinget Blekinge, 371 81 Karlskrona. Tel: 0455-73 10 00,
Fax: 0455-802 50, E-post: landstinget.blekinge@ltblekinge.se
Fax: 0455-802 50, E-post: landstinget.blekinge@ltblekinge.se