Blekinge visar vägen - minskar användningen av antibiotika mest i Sverige
Blekinge klarar målet med råge
— I Blekinge har läkarna i år skrivit ut drygt 3 700 recept färre än förra året, berättar Mats Josefsson, apotekare i Landstinget Blekinge. Det innebär en total minskning med drygt 6 procent, eller 18 procent av mellanskillnaden, så vi har klarat målet med bred marginal.
De landsting som klarar årets delmål får dela på 75 miljoner kronor, förutsatt att man samtidigt uppfyller vissa grundläggande krav, som till exempel att införa olika IT-stöd. Om de grundläggande kraven uppfylls och Blekinge får ta del av pengarna blir dock klart först vid årsskiftet.
— Men vi vet att det bara är vi och två eller tre landsting till som har klarat antibiotikamålet, så det ser lovande ut, säger Olof Blivik, verksamhetschef på infektions- och hudkliniken på Blekingesjukhuset och ordförande i Strama Blekinge.
Resultatet av ett målmedvetet arbete
I huvudsak är det på vårdcentralerna som den stora förändringen har skett.
— Det är ett resultat av ett intensivt arbete där vi har jobbat tillsammans med vårdcentralerna och sett över hur deras användning av antibiotika ser ut. Vi har använt oss av statistik på förskrivningen och varje vårdcentral har ett ombud som särskilt värnar om den här frågan, säger Mats Josefsson.
Trots framgången är det fortfarande lång väg kvar till målet 250 recept per 1 000 invånare. Blekingarna får förhållandevis mycket antibiotika. Samtidigt finns det inget som tyder på att Blekingarna är sjukare än medborgarna i andra landsting.
Antibiotika skrivs ut i onödan
— Vi vet att en stor del av den antibiotika som skrivs ut i dag inte gör någon nytta, och det är den vi måste få bort. Bara genom att göra det tror vi att Blekinge skulle klara det långsiktiga målet. Vi ska inte utsätta Blekingeborna för en behandling som inte fungerar och som dessutom kan vara skadlig på lång sikt, säger Olof Blivik.
Det är inte bra att ta antibiotika i onödan. De nyttiga bakterierna man bär på slås ut och kan ge plats åt sjukdomsframkallande bakterier. Dessutom kan bakterierna bli resistenta, det vill säga de lär sig stå emot antibiotika om det används för mycket. Antibiotika är våra viktigaste vapen för att kunna behandla svåra bakterieinfektioner som annars kan ha dödlig utgång. Antibiotika är också en förutsättning för många andra behandlingar som stora operationer och cancerterapi.
10 000 dör varje år
Allt fler bakterier blir samtidigt multiresistenta vilket innebär att de är motståndskraftiga mot flera antibiotika, till exempel ESBL, VRE och nu senast ESBLcarba. I praktiken är dessa bakterier helt resistenta mot de flesta av våra vanliga antibiotika. Man räknar med att minst 10 000 människor dör av multiresistenta bakterier årligen i Europa.
— Resistensen kommer att fortsätta öka, oberoende av vad vi gör, så vår viktigaste uppgift nu är att bromsa utvecklingen så mycket som möjligt så att vi hinner utveckla nya antibiotika, avslutar Olof Blivik.
Strama Blekinge ingår i ett nationellt nätverk där samtliga landsting är representerade. Stramagruppernas syfte är att verka för en ansvarsfull antibiotikaförskrivning och övervaka resistensläget.
Skriv ut denna sida
Fax: 0455-802 50, E-post: landstinget.blekinge@ltblekinge.se